För ungefär två år sedan köpte George & Willy ett litet hus här i Mount Maunganui.

De senaste två åren har sedan dess inneburit omfattande renoveringar, vilket har varit lite av en hobby vid sidan av arbetet. Det är något som vi alla tycker om att göra och att se förändringarna som har skett har varit mycket givande.

Vi skulle beskriva hur det har blivit som en blandning av en skogsstuga och en skidstuga.

I februari i år arbetade Will och jag (George) med vår kompis Pablo som är en kvalificerad byggare för att göra om huset i vertikal shiplap Macrocarpa som vi fick från det lokala sågverket.

Macrocarpa är ett fantastiskt virke som har en fin lukt, det är svårt att förklara, men om du känner till lukten kommer du att veta vad jag pratar om. Hela byggarbetsplatsen luktade fantastiskt. Macrocarpa beskrivs som ett hållbart barrträd som är lätt att arbeta med och det skulle jag inte argumentera mot. Vi hade många diskussioner om vilket virke som skulle användas för beklädnad, mellan bräda och läkt, cederträ och Macrocarpa men återvände hela tiden till Macrocarpa. För mig personligen har virket lite sentimentalt värde. När jag var omkring fem år lät min farfar kapa ett skyddsbälte från Macrocarpa och praktiskt taget allt jag gjorde när jag växte upp var från Macrocarpa eftersom det fanns en jämn tillgång på virket.

I skrivande stund är det mitt i vintern och jag är väldigt glad över att få jobba i en varm verkstad. Men på sommaren kan du inte slå att arbeta utomhus och det var en mycket trevlig tid för alla inblandade. Lunchgrill, after work-öl och massor av besökare som ringer in.

Det är inte riktigt färdigt än, men 

enligt Jarred och Sam Baker, ordspråket säger att en byggare aldrig färdigställer sitt hem vars fäder respektive inte har färdigställt de hus de byggde för 15 år sedan. Vi måste fortfarande göra klart lite landskap och ett skjul men sedan ska vi vara i ordning. Även om det alltid kommer att finnas diskussioner om vad vi mer skulle kunna göra. Jag tänkte häromdagen att ett badkar i däck med lock som man kunde öppna och stänga skulle vara kul, men det får bli ett jobb en annan dag.

 

 

 Beklädnaden i början var en beklädnad av gipstyp som inte såg ut eller fungerade särskilt bra.

 

Borttagning av gipsskivor.

 

 Vattenblästring av originalbeklädnaden.

Clendo ramar in den nya dörren och fönstret.

 

Byggaren Pablo blev glad över att han just tagit bort den sista isoleringen.

 

Pablo går in i det.

 

Insidan av huset är klädd i praktiskt taget samma timmer som utsidan kallas Lawsonia som har en liknande lukt.

 

Förborra hål för kopparspikarna.

 

Hawaiiska fredagar tog inte slut.

George & Willy